Med mina grumliga morgonögon tittar jag ut genom fönstret och spärrar upp dessa små stackare av ren förskräckelse. I min hjärna ljöd ett gällt skri: "Det snöööaar!!!"
Tills den gråa massan hunnit registrera det ögonen verkligen såg...det var jävligt disigt ute...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar